LD-gas i fokus under 2017 års sista Seveso-övning

Så såg scenariot under SSAB Luleås tredje och sista Seveso-övning för 2017. Som Sevesoklassad industri har SSAB en skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder som krävs för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

• För SSABs del handlar det bland annat om att regelbundet öva den personal som hanterar Seveso-klassade kemikalier. Det är viktigt att vi övar våra rutiner för att hitta avvikelser och på så sätt förbättrar vår beredskap, varje år får vi bra och nyttig input från verksamheten som gör att vi ständigt blir bättre , berättar Daniel Nordmark, Risk Manager och ansvarig för planering samt genomförande av Seveso-övningarna i Luleå.

Enligt lagen om ”Åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor”, ska SSAB ha beredskapsplaner för de risker som bedömts kunna förorsaka allvarlig skada. Dessa övas sedan enligt en övningsplan som årligen fastställs av ledningen i Luleå.

• En annan viktig aspekt är att hitta brister i våra befintliga anläggningar/arbetssätt och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. Det kan handla om alltifrån komplettering av skyltning och översyn av rutiner till att förbättra medvetenheten om hur vi ska agera innan, under och efter en olycka, berättar Daniel Nordmark.

Utökad beredskap medför fler övningar i framtiden

Under 2017 har Seveso-övningar riktade mot storskaliga kemikalierisker genomförts på koksverket, masugnen (Läs mer här) och nu senast på stålverket. Förutom dessa har flera utrymningsövningar och skrivbordsövningar genomförts.

• Vilka avdelningar som övas varje år bestäms i övningsplanen. I och med att vi nu ska utöka den interna beredskapen med fler kompetensområden kommer vi att öva ännu oftare i framtiden, berättar Daniel.

FAKTA:

Sevesokatastrofen ägde rum i Seveso i norra Italien 1976, när flera kilo av dioxinet TCDD släpptes ut i luften från lagringstankar på en liten kemisk fabrik. Tiotusentals husdjur (inklusive inom lantbruket) dog eller blev till följd av olyckan slaktade, men det tros att ingen människa dog omedelbart som följd av olyckan. Dock utvecklade flera hundra invånare klorakne och många gravida kvinnor valde att göra abort.

Efter den allvarliga olyckan 1976 bestämde sig EU att skärpa reglerna för hantering av farliga ämnen. Resultatet blev ett direktiv som idag kallas för SEVESO III direktivet. I Sverige är direktivet infört genom Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

I dagligt tal kallas den för Sevesolagen.

Sevesolagen styr alla verksamheter som hanterar farliga ämnen och som vid olycka kan få stora konsekvenser för människa och miljö. Det finns två kravnivåer, en lägre och en högre beroende på hur stora mängder kemikalier som hanteras. SSAB är klassat i den högre nivån på alla tre svenska produktionsorter: Borlänge, Luleå och Oxelösund.

Vid SSAB Luleå hanteras processgaser (LD-gas, blandgas, masugnsgas och koksgas), gasol, stenkolstjära och råbensen i kvantiteter som medför att den högre kravnivån uppnås enligt förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

I och med den högre kravnivån ställs speciella krav på riskanalyser, beredskap och resurser vid olycka där man utgår ifrån den stora konsekvensen och att tredje man kan bli drabbad.

Det var operatörerna i LD:s kontrollrum som upptäckte de höga gashalterna och slog igång larmkedjan.