Historia

2024

1. Beslut om att gå vidare med en investering på 4,5 miljarder euro i SSAB:s fossilfria omställning genom att bygga en mini-mill i Luleå.
2. Varumärket Hardox® slitplåt fyller 50 år.

2023

1. Styrelsen fattar beslut om att investera SEK 6,2 miljarder i en ny ljusbågsugn (EAF) med tillhörande råvaruhantering i Oxelösund, som därmed blir den första nordiska produktionsorten att ställa om till fossilfri och skrotbaserad ståltillverkning.
2. Lansering av SSAB Zero™, som tillverkas av återvunnet stålskrot och produceras med fossilfri el och biogas. Resultatet är ett stål som praktiskt taget inte ger några koldioxidutsläpp – det första kommersiella stålet av sitt slag.

2022

Styrelsen fattar inriktningsbeslut om att bygga om SSABs nordiska produktionssystem från grunden till omkring 2030. Masugnar och koksverk ska ersättas av ljusbågsugnar och integrerade valsverk drivna med fossilfri el. Bakgrunden är den kraftigt växande efterfrågan på fossilfritt stål.

2021

Världens första fossilfria stål valsades på SSABs produktionsanläggning i Oxelösund och levererades till kund.

2020

Starten av HYBRIT-projektets pilotanläggning för produktion av fossilfri järnsvamp i Luleå, Sverige (med LKAB och Vattenfall).

2016

SSAB, LKAB och Vattenfall gick samman och skapade HYBRIT, ett samriskbolag för att skapa världens första fossilfria ståltillverkningsprocess.

2015

SSAB lanserar Strenx – det nya varumärket för höghållfast stål.

2014

1. SSAB förvärvar Rautaruukki Oyj.
2. Varumärket Hardox firar 40 år.

2012

1. Härdingslinje nummer sex i Mobile, Alabama, invigs och tas i drift.
2. Varumärket Domex firar 50 år, och den första tunnplåten av märket Hardox 400 och 450 produceras i Borlänge.

2011

Den nya kylsektionen på varmvalsverket i Borlänge installeras och börjar användas.

2010

SSAB genomgår en omstrukturering och delas i tre olika geografiska affärsområden: EMEA, Americas och APAC.

2008

1. Styrelsen godkänner förslaget om att investera i direkthärdande produkter i Borlänge, med en ny kylningssektion i varmvalsverket och en ny klipplinje.
2. Byggnation av ny blästrings- och målningsanläggning med stora lager samt start av härdningslinje fyra i valsverket i Oxelösund.

2007

SSAB köper upp det amerikanska stålföretaget IPSCO.

2006

Olof Faxander blir den nya VD:n  för SSAB Group och påbörjar processen att bilda Ett Företag.

2002

Verktygsstålet Toolox lanseras.

1999

Swedish Steel Prize delas ut för första gången.

1998

Det nya kvartovalsverket tas i drift i Oxelösund.

1989

Elektrosmältverket i Borlänge upphör.

1988

SSAB börsnoteras.

1980

Gjutning görs nu enbart genom stränggjutningsanläggningen i Oxelösund.

1978

SSAB Svenskt Stål AB startas med den svenska staten som huvudägare.

1977

Färgbeläggningslinjen vid annläggningen i Hämeenlinna (Tavastehus) inleddes.

1975

1. Koksanläggningen tas i drift i Luleå.
2. Den andra masugnen på Raahe (Brahestad) anläggningen färdigställs.

1974

Försäljningen av temperat stål ökar (säljs senare under varumärket Hardox).

1973

1. Masugn 2, RH-anläggningen och den första stränggjutningsmaskinen börjar användas i Luleå.
2. Rörfabriken i Hämeenlinna (Tavastehus) börjar producera rör.

1972

1. Domnarvets Jernverk producerar 500 000 ton per år.
2. Annläggningen i Hämeenlinna (Tavastehus) börjar tillverka kallvalsade och varmförzinkade produkter.

1971

Bandvalsverket på Raahe (Brahestad) anläggningen färdigställs.

1970

Det nya kallvalsverket i Domnarvets Jernverk, med en kapacitet att producera 700 000 ton per år, står färdigt att användas.

1968

Det nya beläggningsverket och det sjätte valsparet i Varmvalsverket i Borlänge togs i drift.

1967

1. Stränggjutningsmaskinen 1 tas i bruk i Oxelösund.
2. Produktionen av stål och varmvalsad plåt i Raahe (Brahestad) startar.

1964

Järnproduktionen vid Raahe (Brahestad) anläggningen inleds, den första masugnen färdigställs.

1963

Den första galvaniseringslinjen installeras i Domnarvets Jernverk, som banar väg för mer förädlade produkter.

1961

Ett varmvalsverk och ett kallvalsverk för stränggjutning tas i bruk i Domnarvets Jernverk. 

1960s

1. Varmvalsverk, kallvalsverk och kaldo-ugnar börjar användas i Luleå. Produkter framtagna från kallvalsverket kallas Zinnja och Plannja.
2. Det finska stålbolaget Rautaruukki grundas.

1956

Den första kaldo-ugnen tas i drift av Domnarvets Jernverk.

1955

Gränges är den nya ägaren av verksamheten i Oxelösund.

1953

1. Fin- och trådvalsverket, Thomasverket, tas i bruk i Luleå.
2. Ett nytt koksverk byggs i Oxelösund.

1951

Den första masugnen tas i drift I Luleå.

1942

De första kvinnorna anställs i Domnarvets Jernverk.

1941

Staten beslutar att börja producera tackjärn i Luleå. De två elektrostålugnarna tas i drift åren 1943-1945.

1940

Delar av verksamheten i Domnarvets Jernverk läggs ned på grund av brist på råvaror under kriget.

1939

En ny typ av kvartoplåt används i Domnarvets Jernverk och producerar nu 200 000 ton per år.

1921

Årsproduktionen sjunker till 21 000 ton. Konsekvenserna av första världskriget och den efterföljande lågkonjunkturen drabbar Domnarvets Jernverk hårt.

1914

Den första anläggningen i Oxelösund byggs mellan 1914-19 och utrustas med masugnar, koksverk, kraftverk, mekaniska verkstäder, mariner, kontor och bostäder.

1913

1. Domnarvets Jernverk står nu för 1/8 av Sveriges tackjärnsproduktion.
2. Oxelösunds Järnverk AB startas av privata aktieägare.

1899

Domnarvets Jernverk startar tillverkningen av tunnplåt.

1878

Domnarvets Jernverk påbörjar sin verksamhet....