Stålspråket

A

Anlöpning – Upphettning till 200–700 grader för att göra härdat stål segare och mindre sprickkänsligt

Applikation – Användningsområde, produkt som använder viss stålsort

Applikationsingenjör – Utbildad specialist inom materialets egenskaper och användningsområden, med fokus på utveckling av nya applikationer, problemlösare och utvecklare

Avancerade höghållfasta stål – Flerfasstål med martensit, bainit och/eller restaustenit för att uppnå en bättre balans mellan hållfasthet och formbarhet jämfört med konventionellt höghållfast stål

Ä

Ämnesugn – Ugn för att värma stålämnen till valsningstemperatur

Å

Återvinning – Återföring av använda produkter eller biprodukter i nytt kretslopp av produktion och användning

B

Betsträcka – En kontinuerlig process där stålets oxidskikt/glödskal tas bort (reduceras) med hjälp av syra.

Beskickning – Masugnens innehåll och tillförsel av råvaror, malmpellets, kalk, koks, kol m.fl. material. Beskickning kan även avse materialtillförsel till ståltillverkning tex. I syrgaskonverter tillförs skrot och flytande råjärn och i ljusbågsugn skrot och flussmedel

Blästerluft – Upphettad luft som blåses in i masugnen med högt tryck

Blästring – Rengöring och avlägsnade av glödskal genom blästring med slipmedel eller partiklar, t.ex. sand, små stålkulor av olika diametrar eller kiselkarbid

Bredbandverk – Varmvalsverk, valsverk för breda, varmvalsade band på stora rullar s.k. coils

Bärande takplåt – Bärande profilplåt för takkonstruktioner till kommersiella och industriella byggnader. En kostnadseffektiv taklösning med långa spännvidder som eliminerar behovet av sekundära stålkonstruktioner. Kan även utformas som en styv skiva som fördelar horisontella laster till stommen/grunden

C

Coils – Stora rullar av valsad plåt

Coilbox – Rullmaskineri, magasin för upprullad plåt för att säkerställa jämn temperatur vid varmvalsning

Cowprar – Varmapparater, tornformade keramiska värmeväxlare som används för att hetta upp blästerluft

D

Draghållfasthet – Förmåga att motstå dragspänningar, se hållfasthet

Dual Phase stål – Höghållfasta stål som har en mjuk fas (ferrit) och en hård fas (martensit) i sin mikrostruktur vilket resulterar i en önskad kombination av god formbarhet med hög hållfastighet

E

Efterbehandling – Inom stålproduktion värmebehandling, kylning m.m. för att ge stål vissa egenskaper, även formatklippning och termisk skärning samt ytbehandlingar såsom galvanisering och målning

G

Galvanisering – Stålet skyddas mot korrosion genom att beläggas med ett tunt skikt av zink eller en annan metall

Gjutsträng – Sträng av gjutet stål i en stränggjutningsmaskin innan den kapas till individuella ämnen

Gjutlåda – Mellankärl i en stränggjutningsmaskin för att kunna buffra stål mellan skänken och kokillen och underlätta skänkbyten

Gjutrör – Keramiskt rör som skyddar stålet från atmosfären vid gjutning

Glödgning – Värmebehandling där man hettar upp materialet till och upprätthåller en förutbestämd temperatur och sedan kyler det för att göra stålet mjukare eller mer skärbart, underlätta kallbearbetning, uppnå en önskad mikrostruktur eller önskade mekaniska eller andra egenskaper

Glödskal – Oxidskal på stålets (ämnet/plåten/bandet) yta under och efter varmvalsning

Grovplåt – Plåt i dimensioner från 3 mm till 150 mm valsade i ett plåtvalsverk

H

Härdning – Process som ökar stålets hårdhet, dvs. i vilken grad stålet kommer att motstå skärning, nötning, penetrering, böjning och sträckning

Eldstad – Nedre delen av masugnen; område för uppsamling av smält het metall

Uppvärmd platta – En platta som värms upp till en temperatur som är lämplig för varmformning genom till exempel valsning eller smidning

Värmebehandling – Uppvärmning och kylning av en stålprodukt för att uppnå önskade förhållanden eller egenskaper

Hematit – Fe2O3, en icke-magnetisk järnmalm eller röd järnmalm

Höghållfasta stål – Stål som klarar höga statiska eller dynamiska belastningar utan att gå sönder

Hålprofil – Ett runt, fyrkantigt eller rektangulärt rör som i allmänhet kan användas i svetsade stålramar. Vid tillverkning av hålprofiler går ett svetsat rör genom en serie formningsstativ som formar det runda röret till den slutliga fyrkantiga eller rektangulära formen

Varmförzinkning – Metod för att lägga till ett ytskikt av rostskydd. Till exempel genom att tillsätta zink och aluminium i varm, smält form på stålet. Motsatsen till zinkplätering, en elektrokemisk metod för att applicera ett lager smält zink på stålytan för att förbättra korrosionsbeständigheten

Het metall – Namnet på det smälta järnet som produceras i en masugn. Det går vidare till bassyreugnen i smält form eller gjuts som gjutjärn

Varmbandsvalsverk – Ett valsverk för valsning av uppvärmda plåtar genom en serie valsstativ för att producera stålplåt i coilform

Varmvalsning – En metallbearbetningsprocess där stålämnen värms upp till höga temperaturer och sedan deformeras mellan valsar för att bilda tunnare tvärsnitt

I

Injektionskol – Finmalet kol som injiceras i masugnen med högt tryck utan omvandling till koks

Integrerat elektrostålverk – ett integrerat ståltillverk, med elektrisk ljusbågsugn och valsverk som producerar färdiga rullar av stål utan mellansteg. Ett elektrostålverk kan använda återvunnet stål och järnsvamp i olika andelar beroende på situationen.

J

Järnmalmspellets – Kulor av renat och sammanbakat järnmalmspulver

Järnsvamp – järn tillverkat genom reduktion av järnmalm och som används som råmaterial vid ståltillverkning (direktreducerat järn), se vätgasreduktion.

K

Kallformad stålprofil – Öppen stålprofil. Ett stålband kallformas gradvis och kontinuerligt med flera valsar i olika tvärsnittsformer. Kallformade profiler används ofta i stålstommar och stålkonstruktioner

Kallvalsning – Teknik där varmvalsad plåt eller band kan valsas ut till tunnare dimensioner utan föregående värmning

Kapstation – Plats för kapning av stålsträngen till ämnen

Kokill – Gjutform där det flytande stålet börjar stelnar

Koks – Torrdestillerat kol som omvandlats till hård och porös form genom upphettning i täta ugnar, används som bränsle i masugn vid reduktion av järnmalm

Koldioxid – CO₂, en färglös gas, lösbar i vatten till kolsyra, ingår i läskedrycker och med 0,04 procent i atmosfären, och är en av de s.k. växthusgaserna

Kolmonoxid – CO, färglös, luktfri, giftig och energirik gas som brinner med blå låga. Vid förbränningen bildas koldioxid

Konstruktionsstål – Stål avsett för användning i lastbärande konstruktioner där stor säkerhet mot sprödbrott krävs, tex. i kranbalkar. Viktiga egenskaper hos konstruktionsstål är därför styrka, seghet, förmåga till att deformeras samt svetsbarhet

Korrosionsskydd – Skydd som förhindrar att materialet korroderar, t ex ytbehandling av stålet

Kristallstruktur – Stålets molekulära kristallstruktur i fast form som beror av kemisk sammansättning, temperatur och temperaturförlopp. Stålets struktur kan också inbegripa storlek, form och fördelning av icke metalliska inneslutningar i stålet.

Kvartovalsverk – Valsverk med två arbetsvalsar och två stödvalsar som med mycket höga tryckkrafter pressar ut ämnen till plåt genom ett antal stick fram och tillbaka

Kylda stål – Höghållfasta stål som fått sin hållfasthet genom härdning eller termomekanisk valsning

L

LD-konverter – Stålprocess med namn från Linz Donawitz som består av ett kärl och lans för behandling med syrgas. Omvandlar råjärn till råstål (färskning)

Legering – Sammansmältning eller förening av två eller flera metaller eller en metall och en icke-metall

Legeringsstål – En järnbaserad blandning anses vara en legering om den innehåller legeringsämnen, t.ex. kisel, mangan, krom, nickel eller molybden

Legeringsämnen – Ämnen som tillsätts i smält metall vid ståltillverkning och förenar sig med järn eller andra metaller och förändrar metallens egenskaper

Ljusbågsugn – Processmetallurgisk ugn för att smälta metall, vanligen enbart skrot. Värmen genereras av en elektrisk ström från elektroder mot metallbadet

Låglegerade stålsorter – Stål där halten av legeringsämnen är lägre än den fastställda gränsen för låglegerat stål

Lättbalkar – Kallformade balkar eller öppna profiler som formats till konstruktioner med hög styvhet för att kunna bära last tex vid takläggning

M

Magnetit – Fe₃O₄, magnetisk järnmalm, svartmalm

Malmvagn – Järnvägsvagn för transport av styckemalm, järnmalmsslig eller pellets

Martensitiska stål – Stål med en mycket hård form av kristallin struktur som kallas martensit. Martensit bildas genom snabb kylning (härdning) av stål då diffusion av kol inte hinner inträffa, så att kolatomerna blir kvar i mellanrummen mellan järnatomerna i kristallstrukturen

Masugn – Kontinuerligt arbetande schaktugn för reduktion av järnmalm. Slutprodukten i masugn kallas tackjärn eller råjärn

Materialdesign – Styrning av stålets inre kemiska sammansättning och egenskaper genom olika metoder för efterbehandling för att svara mot ett visst behov hos en viss produkt

Metallbeläggning – Se varmgalvanisering

Metallurgi – Läran om metallernas framställning och egenskaper

Mikrolegering – Vid avancerade finkornstål med särskilt höga krav på sträck- och brottgräns tillsätts små mängder av legeringselement som niob, vanadin eller titan

Mikrostruktur – Stålets molekylära form efter olika behandlingar; kristallstruktur. Kan även syfta på fasernas storlek, form och fördelning

N

Nischprodukter – SSABs höghållfasta och kylda stål

Nötningstålighet – Förmåga att utstå upprepat mekaniskt slitage, till exempel nötning och friktion, slitstyrka

O

Ordinära stål – Stål med lägre hållfasthet (sträckgräns 235–355 N/mm²). Används inom mer konventionella tillämpningar inom verkstadsindustri och byggsektor

P

Plåt – Stålämne valsas ut till en plåt med bestämd tjocklek och dimensioner, vanligen över 1,200 mm bred och över 4,5 mm tjock

Processgas – Gas från metallurgiska processer, ofta energirik

Processvatten – Vatten från kylning eller behandling i SSABs processer. Genomgår alltid rening och kan ofta recirkuleras.

Profilerad – Profilerad (eller korrugerad) plåt som pressats för att vecka plåten

R

Reduktionsmedel – Ämne som kan förena sig med ett oönskat ämne i en process, t.ex. väte eller kol som kan förena sig med syret i järnmalmen

Regnvattensystem – Regnvattensystemet i ett ståltak består av takrännor, stuprännor, utkastare och andra element som effektivt leder bort regnvattnet

Ringtrumma – Rör runt masugnen för distribution av het blästerluft till formorna

Råjärn – Järn med en kolhalt över 1,7 procent. Smält råjärn framställs i masugn för att gå vidare till syrgasprocessen eller gjutas

Råstål – Järn som färskats, befriats från en del av råjärnets kolinnehåll, men ännu ej raffinerats till en definierad stålsort

Rör – Runda och fyrkantiga precisionsrör tillverkas på samma sätt som grövre stålrör. Rör kan tillverkas genom att ett stålband gradvis kupas till rör och kanterna svetsas ihop. För att skapa ett kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt går röret genom en serie formningsstationer som ger röret den slutliga formen.

S

Sandwichelement – Sandwichelement är prefabricerade element av en isolerad kärna mellan två lackerade stålplåtar. Isoleringsmaterialet kan vara mineralull, polyuretan eller polystyren. Sandwichelement används i fasader, mellanväggar och innertak. De vanligaste användningsområdena är industribyggnader, kontor och kommersiella byggnader, sporthallar, lagerlokaler och kraftverk. Elementen lämpar sig även för livsmedelsindustri och andra byggnader med höga hygienkrav

Sintring – Sammanbakning av sot, stoft eller malmpulver från stoftfiltren till fast styckeform

Skrot – Uttjänt material som kan finfördelas och återvinnas, t.ex. stålskrot som kan smältas och gjutas på nytt

Skyddsplåt – Konstruktionsstål med ballistiska egenskaper

Skänk – Behållare infodrad med eldfast tegel för att transportera eller behandla het, flytande metall

Skänkbehandlingsmetod – Olika metoder för skänkmetallurgi

Skänkbyte – Växling från en tömd till en full skänk av stål

Skänkmetallurgi – Ett mellanliggande processteg för att justera kemisk sammansättning och temperatur på det flytande stålet i en separat skänkprocess mellan LD-konverter/EAF-elektrostålugn före gjutning

Slabs – Stålämnen vid valsning av platta produkter

Slagg – Biprodukter av ämnen som separeras i metallurgiska processer, består i regel av smälta oxider. Flussmedel som kalk kan tillsätts för att separera oönskade ämnen som slagg. Eftersom slagg är lättare än järn flyter det på smält metall och kan avlägsnas

Slitstål – Stål med egenskaper anpassade för att motstå slitage, t ex nötning

Slittade band – Tunna varmvalsade band som slittats till smalare band ofta levererade med strängare tjocklekstoleranser

Slittning – En bearbetningsprocess där man skär bredare coils till en eller flera smalare coils

Smältreduktionsprocess – Reduktion av järnmalm som sker i smält fas

Specialstål – Stål med speciella egenskaper såsom hög hållfasthet och formbarhet

Spontvägg – En stödkonstruktion av sammanfogande långa konstruktionsprofiler som används för att förhindra förskjutning av jordlager, t ex vid byggande av hamnar

Steckelverk – Kvartovalsverk med steckelugnar på vardera sidan. Möjliggör valsning av stora ämnen genom att hetan rullas upp på nytt för varje stick i ugnar, dvs. värmda coilboxar på bägge sidor

Stick – Antal gånger en heta passerar ett valspar

Stoftfilter – Reningsanläggning för gas eller luft där stoftet avskiljs och samlas upp för återvinning

Stommar – Prefabricerade stålstommar gör det möjligt att bygga öppna och anpassningsbara utrymmen. Stål är ett perfekt material för hållfasta, lätta och tunna stomkonstruktioner som går enkelt och säkert att installera. Med stålstommar är det lätt att anpassa och optimera fria höjder och spännvidder

Stränggjutning – Metod att gjuta stål i kontinuerligt långa strängar, som sedan kapas upp till ämnen inför valsning

Stål – Legering av järn och kol med en kolhalt under 1,7 procent

Stålbad – Det heta, flytande stålet i en behållare

Stålpendeln – Tågsystem för transport av stålämnen mellan Luleå, Borlänge och Oxelösund

Ställring – Ramverk som håller stålkonverter på plats och även ingår i konverterns tipputrustning

Stålämne – Stränggjutet stål, råmaterial för tillverkning av stålprodukter

Stället – Masugnens nedre del, utrymme för uppsamling av smält råjärn

Svavelrening – Metod att rena råjärnet eller stålet från svavel, t.ex. genom tillsats av kalciumkarbid eller bränd kalk

Syrgaslans – Rörformad lans för behandling med syrgas

T

Taktäckning – Ståltak bestående av takplåt. Omfattar vanligen även takunderlag, takavvattning, taksäkerhetsprodukter, beslag och många andra element och tillbehör

Tappränna – Keramiskt infodrad ränna för att styra flytande råjärn

Termomekanisk behandling – Tillverkningsmetod, som ger stålet speciella materialegenskaper genom noggrant vald kombination av mekaniskt arbete (valsning) och kontrollerad temperatur

Torped, torpedo – Cylinderformad tegelinfodrad järnvägsvagn som används till att transportera flytande råjärn

Torrdestillationsprocess – Upphettning och förångning av kol genom förbränning utan tillträde till syre vid koksning av kol i koksverk vilket resulterar i produkterna koks och koksugnsgas

Trimvalsverk – En typ av kallvalsverk, vanligen kvartovalsverk, som används för att genom kallvalsning uppnå en mindre deformation i varmvalsade, kallvalsade eller platta stålprodukter med beläggning för att förbättra jämnheten, förebygga ytdefekter och coil breaks samt ändra de mekaniska egenskaperna

Tunnplåt – Tunn plåt i tjocklek 2 - ca 15 mm framställd genom varmvalsning i tex varmbandverk med bredd av ca 1,3-1,8 m

U

Utmattning – Lokaliserad sprickbildning i metaller som utsätts för variabel belastning, som kan tillväxa långsamt men slutligen leda till haveri i konstruktioner

V

Vakuumrening – Avancerad metod för att under vakuum rena stålet från väte, kväve och syre för att producera högkvalitativt stål för krävande applikationer

Valspar – Par av cylindriska rullar som med högt tryck valsar ut plåt till tunnare dimensioner

Valsstol – En uppsättning av två eller flera cylindriska rullar i en maskindel. Ett valsverk kan bestå av flera valsstolar

Valsverk – Anläggningar där metall valsas. För plåt och band till exempel ämnesvalsverk, varmvalsverk, kallvalsverk och trimvalsverk. Maskiner som minskar materialets dimensioner genom pressning mellan roterande valsar, antingen i uppvärmt eller kallt tillstånd. I varmvalsverk kan ämnets tjocklek minskas med upp till 92–99 procent

Varmbandverk – Valsverk bestående av flera valsstolar/valspar för att valsa ner slabs till hasplade rullar av bandplåt

Varmgalvanisering – Metod för att lägga på ett rostskyddande ytskikt av t.ex. zink och aluminium i varm, flytande form på plåten. Motsats till elförzinkning, en elektrokemisk metod

Varmvalsning – Teknik där ämnena värms i ugnar till hög temperatur för valsning

Värmebehandling – Värmning och kylning i syfte att ändra materialets mikrostruktur för att ge specifika egenskaper hos stålet

Vätgasreduktion – en process för att avlägsna syre från metaller med hjälp av vätgas, t.ex. kan järnsvamp tillverkas genom vätgasreduktion av järnmalm.

Y

Ytbehandling, ytbeläggning – Rengöring, slipning eller beläggning av ytor, t.ex. genom galvanisering och eller målning