Artiklar
Avfall idag – värdefull råvara imorgon?
30 mars 2017 13:40 CEST 6 min läsning
SSAB jobbar ständigt med förbättringar som syftar till att minska miljöpåverkan från företagets verksamhet. På koncernnivå finns det mätbara miljömål som ska uppnås till utgången av 2019.
Ett av målen är en bestående förbättring om 30 000 ton i nyttjande av restprodukter. För Oxelösunds del innebär det att få ner avfallet till deponi med 10 000 ton per år och hittills har mer än hälften av målet uppnåtts.
I SSABs tillverkning blir inte allt stål. Det bildas material som kallas restprodukter, till exempel gaser och slagger. Restprodukter delas in i två undergrupper; avfall och biprodukter. En biprodukt kan användas direkt utan annan bearbetning, den är hälso- och miljömässigt godkänd samt har ett användningsområde. Allt som inte uppfyller kriterierna för en biprodukt definieras som avfall.
Siv Hällsten arbetar med utvecklingen av briketteringen på Merox. .
-Avfall är ett ord som automatisk associerar till något negativt och farligt men så behöver det inte alls vara. Det är en teknisk definition som är beslutad i EU och gäller för alla medlemsländer, förklarar Siv Hällsten som är utvecklingsingenjör på Merox i Oxelösund och arbetar med utveckling av brikettering.
På Merox ser man avfall som material som tillfälligt lagras i deponier tills nya användningsområden skapas. De deponier som är i drift på SSAB Oxelösund är utformade på sådant sätt att det är möjligt att återanvända deponimaterial. Vilket gör att det som är avfall idag kan bli en värdefull råvara i framtiden.
Ett exempel är hyttsot som lagrats i SSABs deponier under lång tid men i och med det höga järnpriset så har intresset ökat för att återanvända materialet. Hyttsot är ett finkornigt material som innehåller både koks och järnoxid från masugnen, det fångas upp i reningsprocessen.
-Detta betyder att SSAB inte behöver köpa in lika mycket råvaror i form av pellets och koks och därmed minskas råvarukostnaderna, säger Siv Hällsten.
Under 2016 återfördes cirka 17 100 ton hyttsot, varav 13 000 ton injicerades direkt in i masugnen och resterande mängd grävdes upp från interna deponier och återanvändes i form av briketter.
Idris Yasin, utvecklingsingenjör, jobbar med SSABs deponier på Merox
-Förutom att vi hushåller med råvaror genom att använda hyttsot, så förlänger vi även livslängden på våra deponier. Idag återtar vi mer hyttsot än vad som deponeras, säger Idris Yasin som är utvecklingsingenjör och jobbar med SSABs deponier på Merox.
Det pågår en ständig utveckling för använda ännu fler finkorniga material i briketterna. Brikettering är en beprövad metod som använts i decennier för återföring av finkoringa material till masugnen.
-En bra brikett innehåller olika material med varierande storlek på kornen, vilket ger en god packningsgrad. Detta minskar behovet av den cement som håller ihop briketten, förklarar Siv Hällsten.
Brikettering är en beprövad metod som använts i decennier för återföring av finkoringa material till masugnen.
Under 2016 användes till exempel cirka 5000 ton skänkslagg som slaggbildare i masugnen. Tidigare har skänkslaggen deponerats men nu är detta en råvara som recirkuleras och kostnaderna för inköp av slaggbildare minskas.
-Vid en ökad användning av fler material som till exempel skänkslagg, blästerstoft, skärslagg, glödskal och LD-slagg, minskar kostnaderna för deponeringen eller destruering, förklarar Idris Yasin.
SARI HEIKKINEN