SSAB Domex® 260LAD

Hämta datablad

Allmän produktbeskrivning

Metallbelagda SSAB Domex HSLA-stål är utformade för krävande konstruktioner som kräver galvaniskt korrosionsskydd och bra formbarhet i relation till hög hållfasthet. Metallbelagda SSAB Domex HSLA-stål betecknas enligt deras minsta garanterade sträckgräns från 220 till 500 MPa. De flesta av dessa stålsorter uppfyller standarden EN 10346 och överträffar standardens krav genom bättre formbarhet och jämnare egenskaper, vilket ökar produktiviteten i verkstaden tack vare det stabila formningsresultatet. En låg variation i mekaniska egenskaper gör dem mycket lämpliga för automatiserade formningsprocesser. Den utomordentliga kombinationen av formbarhet och hållfasthet kan utnyttjas till exempel för att öka säkerhetsmarginalen för överbelastning och göra mer krävande formning utan att äventyra den lastbärande kapaciteten eller för att minska vikten. Utöver vanligt zink (Z) omfattar utbudet galfan (ZA) och galvannealed (ZF) som ger en högre nivå av korrosionsskydd. Galvaniskt korrosionsskydd av zinkbaserade beläggningar säkerställer en lång livslängd för ramkomponenterna, vilket krävs i stora installationer som solkraftverk eller silon.

SSAB Domex 260LAD uppfyller och överträffar kraven för HX260LAD i EN 10346.

Dimensionsintervall

SSAB Domex 260LAD finns i tjocklekar på 0.50-3.00 mm och bredd upp till 1520 mm som rullar, spaltade band eller formatklippt plåt i längder upp till 6 meter. Tillgängliga dimensioner varierar beroende av beläggning.

Mekaniska egenskaper

Beläggning
Beläggning
Z, ZA, ZF
Standard
EN 10346
Sträckgräns Re 1)
(MPa)
260 - 330
Brottgräns Rm
(MPa)
350 - 430
Förlängning A80 2)
(min %)
27
Minsta inre bockningsradie för en bockning på 90° 3)
(x t)
0.0

De mekaniska egenskaperna gäller tvärs valsningsriktningen.

1) Om det inte finns någon utpräglad sträckgräns, används Rp0.2, som värdet för sträckgräns. Om sträckgränsen är utpräglad gäller värdet den lägre sträckgränsen ReL.

2) Reducerad minsta förlängning A80 för tjocklek 0.50 mm < t ≤ 0.70 mm (minus 2 enheter) och t ≤ 0.50 mm (minus 4 enheter) gäller. I tillägg för ZF-beläggning reduceras dessutom minsta förlängningsvärde A80 med 2 enheter.

3) Gränserna gäller stål vid bockvinkeln 90°. I vissa fall kan en snäv bockningsradie orsaka mikrosprickor i beläggningen på bockningsområdet. Där det är konstruktionsmässigt möjligt uppmanas användarna att använda större radier. t=tjocklek.

Kemisk sammansättning (chargeanalys)

C
(max %)
C
(max %)
0.10
Si
(max %)
0.30
Mn
(max %)
0.80
P
(max %)
0.025
S
(max %)
0.025
Al
(min %)
0.015
Ti
(max %)
0.10
Nb
(max %)
0.07

Innehåll viktprocent.

Toleranser

Toleranserna i dessa metallbelagda Domex HSLA-stål uppfyller standarden EN 10143. Om inga särskilda instruktioner ges vid beställningen levereras produkterna med de normala toleranserna i standarden. Speciella toleranser enligt EN 10143 eller andra toleransspecifikationer kan avtalas separata vid beställningen.

Beläggningar och ytor

Beläggningar

De metallbeläggningar som erbjuds är zink (Z), Galfan zink-aluminium (ZA), eller Galvannealed zink-järn-legering (ZF). Det katodiska korrosionsskyddet i metallbeläggningarna står i direkt relation till deras tjocklek, dvs. en tjock beläggning ger bättre korrosionsskydd för det underliggande stålet än en tunn beläggning. Tunna beläggningar rekommenderas emellertid för applikationer med höga formbarhetskrav.

Zink

Zinkbeläggningen (Z) har en sammansättning som nästan enbart består av zink (>99 %) och är blyfritt, vilket ger ett fint kristalliserat rosmönster som uppfyller höga utseendekrav. Den framställs genom en varmfözinkningsprocess. Tack vare den goda formbarheten i blyfria beläggningar ger de ett gott korrosionsskydd till exempel i bockade områden. Beläggningen med litet rosmönster betecknas med beteckningen M.

Galfan

Galfan (ZA ) är en zink-aluminiumlegering med en eutektisk blandning av cirka 95 % Zn och 5 % Al. Beläggningen har bättre rostskydds- och formningsegenskaper än de vanliga zinkbeläggningen. Galfanbeläggningen karaktäriseras av sin ljusa metalliska yta med svagt cellmönster. Den tillverkas i en varmförzinkningsprocess.

Galvannealed

Galvannealed-beläggning (ZF) består av en zink-järnlegering med en järnhalt på cirka 10 %. Beläggningen tillverkas genom eftervärmning efter en kontinuerlig varmförzinkningsprocess. ZF-belagda stål lämpar sig utmärkt för motståndssvetsning och är avsedda att användas i målade produkter av hög kvalitet. Galvannealed-beläggningen känns igen på sin gråaktiga, matta yta.

Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z100
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
100
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
7
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z140
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
140
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
10
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z180
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
180
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
13
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z200
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
200
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
14
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z225
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
225
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
16
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z275
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
275
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
20
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z350
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
350
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
25
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z450
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
450
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
32
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
Z600
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
600
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
42
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA095
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
95
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
7
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA130
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
130
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
10
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA155
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
155
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
11
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA185
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
185
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
14
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA200
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
200
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
15
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA255
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
255
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
20
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZA300
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
300
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
23
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZF080
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
80
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
6
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZF100
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
100
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
7
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZF120
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
120
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
8
Beläggningsbeteckning
Beläggningsbeteckning
ZF140
Minsta totala beläggningsmassa, båda sidor (g/m2)*
140
Vägledande värde för beläggnings- tjocklek per sida, typiskt µm
10

* i trepunktsprov

Utöver de tjocklekar på som definierats enligt EN 10346 innehåller sortimentet beläggningar med lika stor minsta beläggningsmassa per yta samt andra tillverkarspecifikationer som är tillgängliga på begäran.

Ytkvalitet

Normal yta (A)

Ytdefekter som utbuktningar, märken, repor, gropar, variationer på ytan, mörka fläckar, ränder och ljusa passiveringsfläckar är tillåtna. Sträckriktningsmärken eller avrinningsmärken kan uppträda. Sträckningar i en coil och bristningar får också förekomma. A-ytan är blankare än B-ytan.

Förbättrad yta (B)

Ytkvalitet Bär en trimvalsad yta. Med denna ytkvalitet är små defekter som sträckriktningsmärken, märken efter kallvalsning, lätta repor, ytstruktur, avrinningsmärken och ljusa passiveringsfläckar tillåtna. Trimvalsad B-yta har ett matt utseende.

Ytbehandling

För att förhindra bildning av vitrost under transport eller lagring finns följande ytbehandlingar att tillgå:

Kemisk passivering (C)

Om inte annat avtalas, levereras metallbelagda coils och plåtar kemiskt passiverade. Ett tunt passiveringslager blir kvar på stålets yta. Syftet med detta är att skydda beläggningen mot uppkomst av vitrost under transport och lagring. Denna behandling ger dock inte tillräckligt skydd vid alla förhållanden.

Anoljning (O)

Vid behov kan anoljning göras istället för kemisk passivering. Metallbelagda produkter som ska målas bör levereras i anoljat tillstånd. Det tillfälliga korrosionsskydd som anoljningen ger är speciellt beroende av lagringstiden, och därför bör långa lagringstider undvikas för anoljade produkter.

Kemiskt passivering och anoljning (CO)

För maximalt ytskydd finns ett alternativ med både passivering och anoljning.

Oskyddat (U)

I oskyddat tillstånd, dvs. utan ytbehandling, finns det risk att det bildas korrosion och repor vid transport, lagring eller hantering. Produkterna levereras utan ytbehandling endast om kunden explicit begär detta och på eget ansvar.

Allmänt om ytbehandlingar

Alla ytbehandlingar följer RoHS-direktivet (2011/65/EU) och innehåller inget sexvärdigt krom (Cr6+).

Ytbehandlingar ger endast tillfälligt skydd för ytan under transport och förvaring. Vitrost tenderar lätt att bildas på ytan av ljusa, nybelagda coils eller i utrymmet mellan tätt packade plåtar om det samlas kondensvatten eller regnvatten på ytan och det inte kan avdunsta snabbt. För att undvika rost är det viktigt att hålla de belagda produkterna torra under transport och förvaring. Det kan uppstå kondens mellan överlappningar eller plåtar t.ex. på grund av dagliga temperaturväxlingar eller när kalla produkter tas in i en varm byggnad. Om de blir våta och det börjar bildas vitrost, måste de skiljas åt och placeras så att de torkar fort. Det förhindrar bildande av ytterligare vitrost.

Kontaktinformation

www.ssab.com/contact