Idag skeppas cirka 800,000 ton stålprodukter årligen men det finns kapacitet för mer. Möjligheten finns att öka logistikflödena gällande samlastning mellan de havsnära verken i Luleå och Raahe i Finland för gemensam export till exempelvis USA.

-Framtiden ser ljus ut och utvecklingen går åt rätt håll på många sätt. Produktiviteten utvecklas positivt. Ett styrsystem i containerkranen ska bytas ut, de två gamla svängkranarna är planerade att ersättas med modernare kran så småningom, vilket kommer att betyda en positiv utveckling när det gäller hantering och effektivitet, säger Douglas Heilborn, vd för Oxelösunds Hamn. 

Utvecklingen pågår ständigt och arbetsmiljön förbättras. Bland annat har den tunga lyftkättingen byts mot mjuka lyftband vilket ger lättare hantering och en tystare arbetsmiljö på kajen och framför allt i båtens lastrum. Enbart kroken vägde 27 kg och det var fyra som skulle fästas runt plåten. Det tunga jobbet bidrog till att under en lång fanns det begränsat med kvinnliga stuveriarbetare i hamnen.

-De mjuka lyftbanden innebär en bättre arbetsmiljö i produktionen och den åtgärden, tillsammans med andra förbättringar, ger bättre sjukstatistik. Förslitningsskador minskar, likaså antalet tillbud och olyckor. Vi har även fler kvinnliga stuveriarbetare som jobbar i Stålhamnen sedan några år tillbaka, bland annat tack vare att jobbet blivit lättare, säger Douglas Heilborn. 

Sjötransporter har en stor potential att avlasta väg- och järnväg i Sverige och Europa. Stålhamnen är en viktig del i det pusslet för export- och importvolymer.

 

Effektivare transporter

Anledningen till att bygga en utskeppningshamn i Oxelösund var tågen som går mellan Oxelösund och Borlänge. Hälften av Oxelösunds ämnesproduktion levererades med tåg till Borlänge och returresan gick tom. Planen var att nyttja de tomma vagnarna till att frakta färdiga plåtrullarna, så kallade coils. Stålhamnen kunde därmed skeppa ut färdiga produkter från två av SSABs anläggningar i Sverige. 

-Jag och Anders Ohlsson på dåvarande Tunnplåt hade en plan för hur vi ville göra och tog förslaget till koncernledningen. Det köpte dåvarande ledningen och vi fick pengarna att investera i en ny organisation, terminal och en ny kran, förklarar Erik Zetterlund som då var logistikchef på SSAB i Oxelösund.

Med det beslutet kunde utskeppningen av stål fördubblas till en nivå på 1,4 miljoner ton år 2000. Hamnarbetarna skulle tas både från SSAB och Oxelösunds Hamn, och vara organiserade under Transportarbetarförbundet och SSABs ledning. Idag är både arbetsledning och hamnarbetare från Oxelösunds Hamn.

-Vi upptäckte snabbt att det inte gick att använda avtalen för metall eftersom båtlastning och lossning inte går på regelbundna tider. Men det fanns motstånd att få in flera fackliga avtal. Till slut fick Transportarbetarförbundet organisationsrätten och i gengäld fick SSAB ett fredsavtal som innebar att hamnarbetarna i Stålhamnen inte får strejka och företaget får inte lockouta. Det är ett unikt avtal som lever kvar än idag, säger Erik Zetterlund.

Det är cirka 200 fartyg årligen som lägger till i Stålhamnen för lastning. Det finns en väderskyddad lagringskapacitet på cirka 1500 coilsplatser på 25.000 ton och 2,500 ton formatplåt. Man gör också cirka 6,000 containerstuffningar per år.

 

Fakta
Terminalbyggnaden är 240 meter lång, 30 bred och 21 meter hög. Lagringsytan 6000 kvm för 3000 plåtrullar vilket motsvarar 40 000 ton stål. Intill terminalen finns en personalbyggnad på 650 kvm. På kajen finns en skeppslastare som kan lyfta 50 ton och två portalkranar som lastar maximalt 32 ton.

1998: Nya stålhamn tas i drift med Oxhamn som bemanningsföretag men SSABs arbetsledning. Stora investeringar i en väderskyddad plåtterminal med 2 30-tonstraverser ("coilshotellet"). Borlänge koncentrerar sitt coilsflöde mot Oxelösund.
1999:  Ny kran för plåt och containerhantering.
2007:  Ett skräddarsytt lagerhanteringssystem "Wallog" tas i drift, input från Borlänges "Båtsystem" och Oxelösunds "Ellen".
2010:  Nytt avtal mellan Oxhamn-SSAB fokus på att förbättra produktivitet, Oxhamn tar även över arbetsledningen i Stålhamnen.
2012:  Ny anläggning för stuffning av containers invigs och är nu inflyttad på kajområdet som en del av coilshotellet.
2016:  Den tunga lyftkättingen byts mot mjuka lyftband (Dynema) vilket ger lättare hantering och en tystare arbetsmiljö på kajen och framför allt i båtens lastrum.
2017:  Stålbanden och de tunga maskinerna som används för att surra coils ombord på fartyg ersätts med 75 mm spännband på alla båtar.
2018:  Ny lyftutrustning för plåtlastning tas i bruk med möjlighet till effektivare verktygsbyten och avlastade "viktlösa" lyftkrokar, stor potential för arbetsmiljöförbättring.