Vid malmbaserad ståltillverkning bildas stora mängder energirika gaser som värdefull restprodukt. På SSAB i Luleå återanvänds ungefär hälften av gasen internt, bland annat som bränsle i koksverket och för att värma blästerluften till masugnen, medan överskottet av gaserna samlas i olika gasklockor. Gasen skickas sedan till Lulekrafts kraftvärmeverk där den förbränns för att generera bland annat elektricitet och fjärrvärme. Fjärrvärmen distribueras därefter via Luleå Energis fjärrvärmenät till stora delar av Luleå kommuns företag och hushåll.

De tre gasproducenterna är koksverket, masugnen och stålverket. Produktionen av gas är direkt kopplad till produktionstakten i dessa anläggningar, och de arbetar för att optimera sina egna processer i förhållande till den övergripande produktionstakten. Det innebär att gaserna inte alltid används optimalt och i vissa fall, när det blir överskott, förbränns (facklas) utan att energin tas tillvara. I andra fall kan det också innebära att Lulekraft måste använd fossila bränslen för att kunna tillgodose det kommunala fjärrvärmebehovet.

En förbättrad reglering av överskottsgaserna skulle i ett första steg leda till en optimerad användning av gaserna för fjärrvärme och elproduktion och därigenom bidra till minskad stödeldning med olja i Lulekrafts värmeverk, något som i sin tur minskar utsläppen av växthusgaser. 

För att optimera energisystemet, både inom SSAB och för leveranserna till Lulekraft, har därför ett nytt forskningsprojekt inletts. David Bellqvist är energisamordnare på SSAB i Luleå:

– Vi vill skapa ett system för energivisualisering med artificiell intelligens (AI) som kan ge oss möjlighet att i realtid visa energiprestandan och tillgången till överskottsgaser, berättar David. Systemet kan dessutom optimera och förutse tillgången av överskottsgaser från de olika anläggningarna. Tanken är att med ett gemensamt arbetssätt inbegripa alla inblandade parter och skapa ett mer effektivt energisystem för framtiden. 

I takt med att verksamheten utvecklas går sedan systemet att bygga vidare på för att optimera processerna ytterligare. Projektet ska också fungera som ett exempel på att god klimatnytta kan genereras genom processintegration, digitalisering och inte minst lagarbete över företagsgränser. 

– Vinnova, som är extern finansiär, lyfte fram det här projektet som nummer ett vid offentliggörandet i november ifjol. Det känns fantastiskt inspirerande, och jag tror att det här kommer att ge ringar på vattnet för fler applikationer framöver, avslutar David Bellqvist.

Projektet EnVisA (Energivisualisering med Artificiell Intelligens) leds av metallforskningsinstitutet Swerim, och genomförs tillsammans med Data Ductus, Lulekraft och Luleå Energi. Det finansieras av Vinnova och Formas och är en del av en satsning där AI används för att möta klimatutmaningen.

Text: Karin Edfast