Annat var det på medeltiden när det fanns fullt med små träkolsmasugnar, bara i Västmanland fanns långt över 50. I Nävekvarn, några mil söder om Oxelösund, uppfördes en träkolsmasugn 1785. Detta tack vare rikligt med skog för träkolsproduktion men också för rika malm- och mineralfyndigheter i Thunabergs-området. Masugnarna döps traditionellt till kvinnonamn vilket är en sed som går långt bak i tiden. Enligt hörsägen så blev det kvinnonamn eftersom man måste sköta masugnen med stor omtanke och ömhet men säkerligen också för att masugnspersonalen till väldigt hög andel har varit manlig genom tiderna bidrar också till namngivningen. I Oxelösund är båda masugnarna döpta, masugn 2 heter Ronja och masugn 4 heter Heta Greta.


Era Kapilashrami

-Alla masugnar har alla sina egenheter och kan inte köras utifrån ett allmänt körsätt utan måste anpassas individuellt. Därför får masugnarna nästan en egen personlighet, säger Era Kapilashrami chef för metallurgin i Oxelösund.

På grund av marknadsläget så har masugn 2 i princip varit stängd sedan 2012, förutom under 2015 när masugnen i Luleå renoverades och därför behövdes båda masugnarna vara igång i Oxelösund för att försörja Borlänge med ämnen. Båda masugnarna är bland Europas mest effektiva och koldioxidsnåla masugnar. De senaste fem åren har masugnarna fått tillskott av nya varmapparater som bidrar till en effektivare, stabilare och jämnare drift.

-Med moderna varmapparater så kan blästerluften bli hetare och därmed minska behovet av kol och koks vilket minskar både koldioxidutsläppen och kostnader, förklarar Era Kapilashrami.


Masugnens uppgift är att smälta små järnmalmskulor (järnpellets) till råjärn. I toppen av masugnen fyller man på med pellets, koks, kalk och tillsatsämnen i olika lager med jämna mellanrum. I nedre delen av masugnen blåser man in 1000-gradig luft som gör att malmen reduceras och rinner mellan kokset ner till botten av masugnen. När råjärnet når rätt nivå i masugnen börjar tappningen, råjärnet och slagg separeras. Råjärnet rinner ner i en torped, en avlång termosliknande järnvägsvagn, för vidare transport till stålverket där råjärnet omvandlas till stål. En process som i princip fungerat oförändrat i närmare 1000 år.

Länge trodde man att masugnstekniken importerades från Tyskland till Sverige på 1300-talet men ny forskning visar att tekniken växte fram redan på 1100-talet. Boken ”Järnet och Sveriges medeltida modernisering” från Jernkontoret visar att Sverige utvecklades under medeltiden till ett av Europas främsta länder inom järnhanteringens område. Med masugnens införande på 1100-talet påbörjades tillverkning av osmundar, små huggna klumpar, av det färdiga, smidbara järnet. Ett eftertraktat högkvalitativt ämnesjärn ute i Europa som kunde användas för att producera vapen.

SARI HEIKKINEN

Föreläsningar i Oxelösund hela dagen den 28/6, se program


Fakta masugn 4
Byggd: 1961
Senast omställd: 2011
Ställdiameter: 8,6 (kinesiska och ryska masugnar har ställdiameter på 15 m och masugn 3 i Luleå 11,3)
Produktion: 3000 ton råjärn/dygn
Höjd: 21,5 m
Kuriosa: Cyklonen och de nya byxrören till cyklonen är tillverkade av SSAB stål, kvalité 520 DM. Vid uppstarten 2011 användes 100 kubik björkved, som är mest skonsamt mot teglet.

Fakta masugn 2
Byggd: 1952
Senast omställd: 2006
Ställdiameter: 8,0
Volym: 1130 m3 (De största masugnarna i Kina, Europa och Ryssland har en volym på 5000 m3. Masugn 3 i har en volym på Luleå 2540 m3)
Produktion: 2000 ton råjärn/dygn
Höjd: 19 m
Kuriosa: Masugn 2 har inget tegel i schaktet utan väggarna består av vattenkylda paneler av koppar i nedre delen av schaktet och gjutjärn i övre delen av schaktet. Bottendelen består dock fortfarande av tegel för att klara att hantera det flytande råjärnet.