Det finns en större medvetenhet om riskerna idag, som inte fanns för fem år sedan. Säkerhetsfokus har blivit en del av vårt dagliga jobb, vilket jag tror är en förutsättning för att på riktigt få en säker arbetsmiljö. Vi har nu passerat 1000 dagar utan någon olycka med frånvaro, förklarar Jonas Malmqvist, chef för avdelningen Media. 

Totalt arbetar cirka 55 personer på avdelningen vilket förstås gör det lättare att både samla hela gruppen men också kunna se och träffa alla medarbetare regelbundet. Det finns ett väl etablerat arbetssätt där man varje morgon går man igenom säkerhet och arbetsmiljö. 

-Jag ser att cheferna har blivit mer lyhörda när det gäller säkerhetsförbättringar. Idag behöver man inte tjata för att få till en förbättring. Det är snabbare uppföljningar och åtgärder, förklarar Martin Björk som är operatör på Biproduktverket. 

En av anledningarna till låga olyckstal är att alla jobbar med säkerheten, det är inte bara en fråga för chefer och skyddsombud utan alla medarbetare. Alla hjälps åt och påminner varandra om att jobba säkert men också att attityden har förändrats, det är inte någon annan som ska fixa säkerheten utan det görs tillsammans. Ordning och reda präglar också arbetsplatsen, inte bara till ytan.  

 -Vi har många arbetsmoment med instruktioner och vi följer dem noga. Det skapar en trygghet för både nya och mer erfarna, ingen behöver gissa, säger Ingemar Andersson som är operatör på Kraftverket. 

Många risker har byggts bort genom riskinventeringar och skyddsronder som görs löpande men också tack vare många riskobservationer.  Ett bra samarbete med underhåll är också viktigt. Alla förbättringsarbeten görs tillsammans och man håller en bra dialog med varandra. Ett exempel är att man bytt ut en 15 meter hög stege mot trappor.

-Varje dag behöver vi ta oss upp på förkylare 5-6, inte en helt bekväm klättring på stegen. Men med hjälp av trappor har den uppgiften blivit både enklare och säkrare, säger Martin Björk.

Andra åtgärder är att måla upp självlysande linjer i kraftstationen så om lamporna slocknar kan man följa linjerna och komma till närmaste utgång. Även bullerdämpande åtgärder har gjorts för att minska risken för arbetsskador.

-Vi har automatiserat brännaren på panna 1 och 2. Tidigare fick vi manuellt tända brännaren med risk för långa eldslågor och hade både tillbud och olyckor med arbetssättet. Nu tänder vi brännaren via manöverrummet och därmed byggt bort en stor risk som vi hanterade flera gånger per skift, säger Ingemar Andersson. 

Sakta men säkert har det också skett en kulturförändring. Attityden är inte lika macho längre och säkerheten går först. 

-Ser vi att vi inte kan arbeta säkert så bryter vi, även om det ger konsekvenser för våra interna gaskunder samt övriga förbrukare av energi från Kraftverket. Utmaning nu är att hålla i vårt säkerhetsfokus och få alla medarbetare att bli lika engagerade som majoriteten är. Med tanke på den personal som finns här, är jag övertygad om att vi kommer att lyckas, säger Jonas Malmqvist.

SARI HEIKKINEN

 

Fakta 

Biproduktverk

Renar koksugnsgas och vid rening av får man tjära, bensen och ammoniumsulfat som säljs vidare externt. Den renade koksugnsgasen används som bränsle på bland annat valsverket, stålverket och kraftverk.

Kraftverk

Kraftverket förser hela SSAB i Oxelösund med media i form av vatten av olika kvaliteter, olja, gasol, ånga samt fjärrvärme. Kraftverket producerar också fjärrvärme för internt behov samt för Oxelösunds kommun. 

Mediaförsörjningen övervakas och regleras från kraftverket. Bland annat sköter man vattenleveranserna, som industrivatten från Nyköpingsån via en 16 km lång ledning, saltvatten från havet, dricksvatten från kommun och spillvatten till Oxelösunds reningsverk.

 

Samuel Tallstig, Jonas Malmqvist, Martin Björk och Mikael Flodin, några som representerar avdelningen Media i Oxelösund

 

 

Martin Björk operatör på Biproduktverket, rör i alla dess storlekar präglar arbetsmiljön.

 

Kraftverket i Oxelösund producerar fjärrvärme för alla invånare i Oxelösunds kommun.