Miljövarudeklarationer (EPDer) är oberoende verifierade och registrerade dokument som tillhandahåller transparent och jämförbar information som kan användas för dina produkters livscykelanalyser (LCAer). SSABs nya EPDer gör det enkelt att jämföra vårt nuvarande järnmalmsbaserade stål med återvunnet stål. Och vårt fossilfria stål kommer år 2026 att ha ännu lägre EPD-värde för koldioxidutsläpp.
Följande artikel är baserad på ett aktuellt SSAB-webbinarium som du kan se på begäran. Webbinariet ger information om hur och varför SSAB tänker använda ny vätgasbaserad teknik för att tillverka fossilfritt stål.
Thomas Hörnfeldt: Vår lilla pilotanläggning har varit i drift sedan september 2020, då den startades av Sveriges statsminister. Jag säger ”lilla” men den är faktiskt 50 meter hög.
Och vi har precis meddelat att vi ska bygga världens första produktionsanläggning för fossilfri järnsvamp i Gällivare. Anläggningen kommer att starta 2025–2026 och ha en initial kapacitet på 1,3 miljoner ton 2026. Så vi är på god väg att uppfylla vårt mål att erbjuda kommersiellt fossilfritt stål för alla våra produktgrupper 2026.
Thomas Hörnfeldt, VP Sustainable Business, SSAB och Jonas Larsson, Director Environmental Affairs, SSAB.
Jonas Larsson: SSABs klimatmål har godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi), vilket innebär att våra mål är i linje med den senaste klimatvetenskapen och Parisavtalet.
Såvitt vi vet har SSAB det första SBTi-godkännandet för järnmalmsbaserat stål – så vi är mycket stolta över detta erkännande. Våra mål, som omfattar våra direkta utsläpp och indirekta utsläpp från inköpt energi, kommer att vara 35 procent minskade utsläpp 2032, jämfört med basåret 2018.
Jonas Larsson: Ja, SSABs kunder har efterfrågat miljövarudeklarationer, så kallade EPDer – och nu kan de ladda ned fem deklarationer för våra platta stål och ytterligare deklarationer för våra stålrör på SSAB.com eller från det internationella EPD®-systemet, environdec.com.
Jonas Larsson: Nej, vi använde viktade genomsnitt från alla våra anläggningar. Så för varje stålprodukt hittar du den information du behöver för livscykelanalyser i en enda EPD, oavsett om stålet kommer från ett svenskt eller finskt SSAB-bruk. Det är logiskt, eftersom många produkter tillverkas på mer än en plats.
Jonas Larsson: Eftersom EPDerna är internationellt jämförbara kunde vi uppdatera våra riktmärken för koldioxideffektivitet och jämföra oss med järn- och ståltillverkare över hela världen. Vad vi fann var att det globala genomsnittet för koldioxidutsläpp var 10–20 procent högre än SSABs produktion. Och att SSAB fortfarande uppvisar det bästa värdet för varje produktgrupp: varmvalsat, kallvalsat och metallbelagt stål.
Jonas Larsson: Den del av en fordonstillverkares utsläpp som kallas ”scope 3 uppströms” omfattar deras råvaror – i det här fallet Docol avancerat höghållfast stål. Så långt möjligt ber SSAB naturligtvis sina fordonskunder att överväga att använda Docol kallformningsstål – istället för presshärdningsstål – för att minska sitt koldioxidavtryck inom scope 2 (energi) och scope 1 (produktion). Och vi ber dem också överväga att uppgradera sina konstruktioner genom att öka användningen av höghållfasta stål för att ”lätta” fordonen, vilket minskar energiförbrukningen och utsläppen under körning och i bilens livscykelanalys kallas ”scope 3 nedströms”.
Jonas Larsson: Ja! För bilkomponenter tillverkade av vårt stål. Som du vet är en av stålets unika egenskaper att det kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att förlora sina egenskaper. Stålets återvinningsbarhet skapar en kredit (ett tillgodohavande) i våra EPDer.
Jonas Larsson: Javisst. Denna EPD omfattar våra varmvalsade stål och coils:
Kolumnen med rubriken ”A1-A3” anger kg koldioxidekvivalenter – i vårt fall 2,16 ton koldioxid för varje ton stål som levereras till exempelvis en biltillverkare. Kolumn D anger krediten/tillgodohavandet för det stål som återvinns när bilen är uttjänt: det är minus 1,48 ton koldioxid. Slutsumman blir 2,16 - 1,48 = 0,68 ton koldioxid för varje ton stål – vilket är jämförbart med skrotbaserad stålproduktion.
Thomas Hörnfeldt: Tänk på detta: Världen återvinner nu 85–90 procent av allt stål – men detta tillgodoser för närvarande bara 25 procent av vårt behov av nya stålprodukter. Resten måste komma från järnmalm. Och SSABs nuvarande järnmalmsbaserade stålproduktion är enligt våra EPDer jämförbar med att använda återvunnet stålskrot i sin produkt.
Jonas Larsson: 2026, när SSAB börjar sälja fossilfritt stål, blir värdet i kolumnen A1-A3 betydligt lägre, men återvinningsvärdet på -1,48 förblir detsamma. Så vi kommer att ha ett värde som är mycket lägre än det som finns idag. Exakt vad värdet kommer att vara vet vi när var och en av våra fossilfria stålprodukter har sin egen EPD 2026.
Thomas Hörnfeldt: Om ditt elfordon till exempel har material som inte kan uppnå nollutsläpp i livscykelanalysen – till exempel batteripaket, men det kan vara något annat material som är svårt att ställa om – kan du åtminstone delvis kompensera för detta genom att använda fossilfritt stål.
Ja.
Ja. Fossilfria stål kommer att ha egna miljövarudeklarationer.
Nej. Vid järnframställning med den direkta vätereduktionsprocessen skapas ”järnsvamp” som matas in i en ljusbågsugn. Alla efterföljande ståltillverkningsprocesser, som skapar stålsortens specifika egenskaper, kommer att vara desamma som idag. Den enda skillnaden är att SSAB kommer att köra dessa ståltillverkningsprocesser med fossilfria bränslen och fossilfri elektricitet.
Återvinningsprocessen är densamma. Men fossilfritt stål kommer – för första gången någonsin – att öka mängden stålskrot som är tillgängligt över hela världen utan att orsaka betydande koldioxidutsläpp. Det är en stor skillnad.
Vi har en tredjepartskontrollant som går igenom materialen och bekräftar de materialdatabaser vi har använt. Det är en del av EPD-verifieringsprocessen och alla steg är transparenta för alla.
Vi ställde oss också den frågan. Svaret är nej. I järnframställningsprocessen kommer vätet (H2) att förenas med syret (O) i järnoxiden och bilda H2O (vatten) som biprodukt. Eventuellt kvarvarande väte försvinner mycket snabbt, om inte annat i ljusbågsugnen.
I det här webbinariet besvaras bland annat följande frågor: Hur tänker SSAB framställa fossilfritt stål och varför gör vi det? Varför kommer fossilfritt stål att vara viktigt för fordonsindustrin? Hur kommer projektet att påverka dagens stålsorter? Vilken tidsram har SSAB för sin framställning av fossilfritt stål? Finns det idag några fordonstillämpningar som är idealiska för fossilfritt stål? SSAB siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden, redan år 2026. På så vis kan vi säkerställa framtida hållbarhet i våra kunders verksamhet.
Med HYBRIT®-tekniken siktar SSAB på att vara det första stålföretaget i världen som erbjuder marknaden fossilfritt stål redan 2026 och på att i stor utsträckning ha eliminerat koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet runt 2030. Tillsammans med våra partner och kunder strävar SSAB efter att skapa en fossilfri värdekedja, från gruva till slutprodukt.
