Utsläppskrediter från fossilfritt stål år 2026

Följande artikel är baserad på ett aktuellt SSAB-webbinarium som du kan se på begäran. Webbinariet ger information om hur och varför SSAB tänker använda ny vätgasbaserad teknik för att tillverka fossilfritt stål.

Ge oss först en snabb uppdatering om HYBRIT Development – projektet som kommer att göra fossilfritt stål möjligt.

Thomas Hörnfeldt: Vår lilla pilotanläggning har varit i drift sedan september 2020, då den startades av Sveriges statsminister. Jag säger ”lilla” men den är faktiskt 50 meter hög.

Och vi har precis meddelat att vi ska bygga världens första produktionsanläggning för fossilfri järnsvamp i Gällivare. Anläggningen kommer att starta 2025–2026 och ha en initial kapacitet på 1,3 miljoner ton 2026. Så vi är på god väg att uppfylla vårt mål att erbjuda kommersiellt fossilfritt stål för alla våra produktgrupper 2026.

Thomas Hörnfeldt, VP Sustainable Business, SSAB och Jonas Larsson, Director Environmental Affairs, SSAB.

På tal om förstaplatser, berätta om SSABs Science Based Targets

Jonas Larsson: SSABs klimatmål har godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi), vilket innebär att våra mål är i linje med den senaste klimatvetenskapen och Parisavtalet.

Såvitt vi vet har SSAB det första SBTi-godkännandet för järnmalmsbaserat stål – så vi är mycket stolta över detta erkännande. Våra mål, som omfattar våra direkta utsläpp och indirekta utsläpp från inköpt energi, kommer att vara 35 procent minskade utsläpp 2032, jämfört med basåret 2018.

Och nu har vi EPDer för alla våra produktgrupper?

Jonas Larsson: Ja, SSABs kunder har efterfrågat miljövarudeklarationer, så kallade EPDer – och nu kan de ladda ned fem deklarationer för våra platta stål och ytterligare deklarationer för våra stålrör på SSAB.com eller från det internationella EPD^®-systemet, environdec.com.

Vissa av SSABs stålprodukter tillverkas både i Sverige och Finland: är EPDerna olika för olika anläggningar?

Jonas Larsson: Nej, vi använde viktade genomsnitt från alla våra anläggningar. Så för varje stålprodukt hittar du den information du behöver för livscykelanalyser i en enda EPD, oavsett om stålet kommer från ett svenskt eller finskt SSAB-bruk. Det är logiskt, eftersom många produkter tillverkas på mer än en plats.

Vad lärde sig SSAB av EPD-processen?

Jonas Larsson: Eftersom EPDerna är internationellt jämförbara kunde vi uppdatera våra riktmärken för koldioxideffektivitet och jämföra oss med järn- och ståltillverkare över hela världen. Vad vi fann var att det globala genomsnittet för koldioxidutsläpp var 10–20 procent högre än SSABs produktion. Och att SSAB fortfarande uppvisar det bästa värdet för varje produktgrupp: varmvalsat, kallvalsat och metallbelagt stål.

Hur kan biltillverkare använda de nya Docol EPDerna i sina bilars livscykelanalyser?

Jonas Larsson: Den del av en fordonstillverkares utsläpp som kallas ”scope 3 uppströms” omfattar deras råvaror – i det här fallet Docol avancerat höghållfast stål. Så långt möjligt ber SSAB naturligtvis sina fordonskunder att överväga att använda Docol kallformningsstål – istället för presshärdningsstål – för att minska sitt koldioxidavtryck inom scope 2 (energi) och scope 1 (produktion). Och vi ber dem också överväga att uppgradera sina konstruktioner genom att öka användningen av höghållfasta stål för att ”lätta” fordonen, vilket minskar energiförbrukningen och utsläppen under körning och i bilens livscykelanalys kallas ”scope 3 nedströms”.

Men den uttjänta bilen ingår i Docols miljövarudeklarationer, eller hur?

Jonas Larsson: Ja! För bilkomponenter tillverkade av vårt stål. Som du vet är en av stålets unika egenskaper att det kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att förlora sina egenskaper. Stålets återvinningsbarhet skapar en kredit (ett tillgodohavande) i våra EPDer.

Förklara CO₂ -utsläppsvärdena i en av våra miljövarudeklarationer.

Jonas Larsson: Javisst. Denna EPD omfattar våra varmvalsade stål och coils:

Kolumnen med rubriken ”A1-A3” anger kg koldioxidekvivalenter – i vårt fall 2,16 ton koldioxid för varje ton stål som levereras till exempelvis en biltillverkare. Kolumn D anger krediten/tillgodohavandet för det stål som återvinns när bilen är uttjänt: det är minus 1,48 ton koldioxid. Slutsumman blir 2,16 - 1,48 = 0,68 ton koldioxid för varje ton stål – vilket är jämförbart med skrotbaserad stålproduktion.

Thomas Hörnfeldt: Tänk på detta: Världen återvinner nu 85–90 procent av allt stål – men detta tillgodoser för närvarande bara 25 procent av vårt behov av nya stålprodukter. Resten måste komma från järnmalm. Och SSABs nuvarande järnmalmsbaserade stålproduktion är enligt våra EPDer jämförbar med att använda återvunnet stålskrot i sin produkt.

Imponerande, men vad händer med EPD-värdena när man levererar fossilfritt stål?

Jonas Larsson: 2026, när SSAB börjar sälja fossilfritt stål, blir värdet i kolumnen A1-A3 betydligt lägre, men återvinningsvärdet på -1,48 förblir detsamma. Så vi kommer att ha ett värde som är mycket lägre än det som finns idag. Exakt vad värdet kommer att vara vet vi när var och en av våra fossilfria stålprodukter har sin egen EPD 2026.

Thomas Hörnfeldt: Om ditt elfordon till exempel har material som inte kan uppnå nollutsläpp i livscykelanalysen – till exempel batteripaket, men det kan vara något annat material som är svårt att ställa om – kan du åtminstone delvis kompensera för detta genom att använda fossilfritt stål.

Kommer alla typer av SSAB-produkter att finnas tillgängliga som fossilfria stål 2026?

Ja.

Kommer det att finnas ett specifikt certifikat för fossilfritt stål?

Ja. Fossilfria stål kommer att ha egna miljövarudeklarationer.

Kommer egenskaperna hos fossilfria stål att skilja sig från traditionella stål?

Nej. Vid järnframställning med den direkta vätereduktionsprocessen skapas ”järnsvamp” som matas in i en ljusbågsugn. Alla efterföljande ståltillverkningsprocesser, som skapar stålsortens specifika egenskaper, kommer att vara desamma som idag. Den enda skillnaden är att SSAB kommer att köra dessa ståltillverkningsprocesser med fossilfria bränslen och fossilfri elektricitet.

Är återvinning av fossilfritt stål annorlunda än för traditionellt stål?

Återvinningsprocessen är densamma. Men fossilfritt stål kommer – för första gången någonsin – att öka mängden stålskrot som är tillgängligt över hela världen utan att orsaka betydande koldioxidutsläpp. Det är en stor skillnad.

Hur certifieras koldioxidavtrycket för de uppströmsprodukter ni använder?

Vi har en tredjepartskontrollant som går igenom materialen och bekräftar de materialdatabaser vi har använt. Det är en del av EPD-verifieringsprocessen och alla steg är transparenta för alla.

Är SSAB oroat över väteförsprödningen vid direktreduktion med vätgas?

Vi ställde oss också den frågan. Svaret är nej. I järnframställningsprocessen kommer vätet (H₂) att förenas med syret (O) i järnoxiden och bilda H₂O (vatten) som biprodukt. Eventuellt kvarvarande väte försvinner mycket snabbt, om inte annat i ljusbågsugnen.