Ståltillverkningen globalt utgör fortfarande en stor källa till koldioxidutsläpp – och tiden håller på att rinna ut. Det är därför vi revolutionerar ståltillverkningen genom att ta itu med grundorsaken till koldioxidutsläppen inom branschen. Att revolutionera ståltillverkningen innebär att tänka om kring hela produktionssystemet.
SSAB har tagit ett inriktningsbeslut att ställa om alla anläggningar till fossilfri stålproduktion. Våra globalt erkända varumärken som Hardox® slitplåt kommer att tillverkas med ett avsevärt minskat koldioxidavtryck. Vår 140-åriga erfarenhet säkerställer att kvaliteten på alla våra välkända stål förblir densamma.
Som marknadsledare inom premiumstål och stålplåt på våra nordiska och amerikanska hemmamarknader tar SSAB ansvar för den påverkan vi har på vår omgivning. Vi är stolta över att redan ha kommit så här långt på vår resa mot en fossilfri framtid.
SSABs omställning av sitt nordiska produktionssystem är den första stora omställningen inom ståltillverkning på flera hundra år. Alla fem masugnar i Sverige och Finland kommer att ersättas av mer flexibla och kostnadseffektiva elektrostålverk som drivs med el.
Luleå och Brahestad får nya elektrostålverk som är hjärtat i det nya nordiska produktionssystemet. Dessa stålverk är integrerade anläggningar med kapacitet att utföra alla steg i ståltillverkningen, från smältning av fossilfri järnsvamp och skrot till valsning av produkter.
De nya stålverken kommer vanligtvis att vara utrustade med en elektrisk ljusbågsugn, en skänk- eller vakuumugn för kemisk precisionsstyrning, en stränggjutningsmaskin för omvandling av smält stål till fast form, en återuppvärmningsugn och ett valsverk.
I juni 2023 beslutade vi oss för att investera i en elektrisk ljusbågsugn i Oxelösund. I april 2024 fattades investeringsbeslutet för omställningen av anläggningen i Luleå. Som ett tredje steg planeras en omställning för Brahestad i Finland. Tidpunkten för projektet kommer att bero på SSABs finansierings- och genomförandekapacitet samt lärdomarna från Luleå.
Omställningen av vårt produktionssystem kommer inte bara att avsevärt minska koldioxidutsläppen utan även skapa ännu bättre förutsättningar för ökad lönsamhet.
I framtiden kommer traditionellt stål att bli allt dyrare eftersom kostnadsfria utsläppsrätter gradvis kommer att fasas ut och avvecklas till 2034, vilket leder till ökade utsläppskostnader. Högre marginalkostnader med befintlig masugnsteknik gör tillväxten ohållbar och olönsam. Tilldelningen av utsläppsrätter och koldioxidpriset gör EUs kostnadskurva ”brantare”, vilket främjar en sundare dynamik. Att bygga om vårt produktionssystem för bandplåt skapar också förutsättningar för ett bättre kostnadsläge, större flexibilitet, kortare ledtider och ökad kapacitet för vidarebearbetning. Detta gör det möjligt för oss att möta framtida kundkrav på fler dimensioner av specialstål och höghållfaststål med låga eller inga CO2-utsläpp.
I en masugn används kol för att avlägsna syre från järnmalmen, och slutprodukten är flytande järn. Eftersom processen involverar kol och producerar stora mängder koldioxid är den varken ekonomiskt eller miljömässigt hållbar på lång sikt.
SSABs masugnar i Norden hör redan idag till världens mest effektiva – de släpper ut mindre mängd koldioxid än genomsnittet och använder sig av högkvalitativa järnmalmspellets och högkvalitativ koks. Trots detta står våra masugnar för över 90 procent av SSABs koldioxidutsläpp. Det innebär att de måste ersättas av annan teknik.
I samband med omställningen av det nordiska produktionssystemet kommer masugnarna att avvecklas och ersättas av elektriska ljusbågsugnar i Oxelösund och i de nya elektrostålverken som planeras för Luleå och Brahestad.
I en ljusbågsugn smälts återvunnet stål eller fossilfri järnsvamp till flytande form. Eftersom ljusbågsugnen enkelt kan startas och stoppas kan stålverken snabbt anpassas till efterfrågan, det vill säga köras dygnet runt när efterfrågan är hög och med reducerad kapacitet när efterfrågan minskar.
Resursknapphet, urbanisering och klimatförändringar i kombination med allt större behov av ny infrastruktur skapar ett ökat behov av mer hållbara lösningar. Tack vare den höga kvaliteten har SSABs höghållfasta stål redan gjort det möjligt för våra kunder att uppnå koldioxidbesparingar. Vårt fossilfria stål kommer att göra det möjligt för våra kunder att minska sitt koldioxidavtryck ännu mer, i vetskap om att deras produkter tillverkas av förstklassiga material som endast nyttjar fossilfria energikällor.
Vår strategi är att utveckla och erbjuda fossilfritt stål på kommersiell basis redan 2026, som första stålföretag i världen. Tillsammans med våra samarbetspartners och kunder etablerar vi en fossilfri värdekedja, från gruvan till slutprodukten.
Till exempel vill biltillverkare och deras underleverantörer teckna samarbetsavtal för att kunna inventera egenskaperna hos fossilfritt stål inför den framtida volymökningen. Under 2023 ökade våra leveranser av avancerade höghållfasta stålprodukter inom fordonssegmentet med 22 %.
Våren 2023 lanserade vi SSAB ZeroTM, ett unikt stål med nästan 0,0 kg CO2e/kg stål. Tack vare vårt flexibla produktionssystem kan vi förädla stålet både i USA och i Europa och leverera till kunder över hela världen. Vi levererade mer än 50 000 ton SSAB Zero 2023.
SSAB Zero™ är stål tillverkat av återvunnet stål. Det har i princip nollutsläpp under stålproduktion, utan behov av massbalansallokering eller nyttjande av utsläppsrätter. SSAB Zero™ är ett nästan utsläppsfritt stål när det gäller järn- och stålproduktion och valsning, men inte helt fossilfritt eftersom råvaran är skrot. Det återvunna stålet producerades ursprungligen med kol och fossila bränslen.
SSAB Fossil-free™ steel tillverkas av järnmalm med HYBRIT® - teknik, dvs. reduktionsmedlet i direktreduktionsprocessen är fossilfri vätgas.
Gruv- och stålindustrin i Sverige har varit – och är – en ovärderlig strategisk tillgång. Den levererar stål till i princip alla stora industritillverkare i Norden samt ett stort antal små och medelstora företag. Utan inhemsk gruv- och stålproduktion skulle villkoren för Sveriges tillverkningsindustrier försämras avsevärt.
SSABs gröna omställning är en av de viktigaste förändringarna inom stålindustrin på decennier. Det handlar inte bara om ny teknik som minskar koldioxidutsläppen till i princip noll. Vi introducerar också en ny produktionslogik som gör oss snabbare, mer flexibla och mer motståndskraftiga mot ekonomiska svängningar.
Denna omställning uppfyller kraven inom den globala politiska agendan: minskade utsläpp, grön omställning, arbetstillfällen och konkurrenskraft. För att omställningen ska bli verklighet måste den nödvändiga infrastrukturen vara på plats i tid och konkurrenskraftig fossilfri el finnas tillgänglig.
Fossilfri energi kommer att vara avgörande för omställningen. För närvarande förbrukar SSABs nordiska produktionsanläggningar 1,6 TWh el. När masugnarna omkring 2030 byts ut mot elektriska ljusbågsmasugnar kommer elanvändningen att öka med cirka 4,5 TWh, varav 2,5 TWh i Sverige. Detta kan jämföras med ett elöverskott på 33 TWh i Sverige 2022. Att skala upp pilotproduktionen av järnsvamp till kommersiell skala kräver ytterligare 5 TWh inom ramen för HYBRIT-samarbetet med LKAB och Vattenfall.
Alla fossilfria energikällor kommer att behövas framöver och vi förutsätter att beslutsfattarna kommer att skapa långsiktiga förutsättningar för att säkra fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Utbyggnaden av överföringskapaciteten ska ske snabbt med så få ledningar som möjligt men med så hög kapacitet som möjligt. Vid allokering av kapacitet kommer både samhällsnytta och klimatmässiga fördelar att behöva beaktas i större utsträckning än idag. Den befintliga kapaciteten måste i sin tur optimeras för att möjliggöra ett mer flexibelt och exakt nyttjande.
Förenklade, snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för nya gruvor, industrianläggningar och kraftledningar kommer att behövas. Exempelvis bör miljötillståndsprocesser – i likhet med EU-kommissionens förslag i REPowerEU-planen – förkortas till maximalt 12 månader. Bedömningarna bör väga samman miljö-, klimat- och samhällsmässiga fördelar i tillståndsprocesser och marktilldelning.
Vi anser att det bör medföra en kostnad att släppa ut koldioxid och att det bör finnas tydliga incitament för en snabb omställning. Det är positivt att EU har kommit överens om nya regler för utsläppshandel med en tydlig tidsplan för utfasning av utsläppsrätter. Det är ett stort framsteg att systemet inkluderar ny, mer koldioxideffektiv teknik som vätgasbaserad produktion.
I förslaget till gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) hade det varit bra att även ta hänsyn till export från EU då den är förknippad med ojämlika konkurrensvillkor på globala marknader, till exempel stål producerat i länder utan kostnader för koldioxidutsläpp.
För att stödja ledande aktörer som utvecklar banbrytande teknik, tar risker och gör gröna investeringar behövs politiska ramverk inom EU och på globala marknader som säkerställer lika villkor. Vi anser att statligt stöd och riskreducering är relevant inom FoU och uppskalning av ny teknik. Offentlig finansiering av redan kommersiellt tillgänglig teknik kan medföra en oönskad risk för subventionskapplöpning.
För att lyckas med omställningen behövs effektiva ramverk, politiskt ledarskap och agerande snarare än allmänna subventioner.
Ett antal av SSABs konkurrenter i Europa har fått statligt stöd. SSAB har inte räknat med betydande stöd i planerna för att genomföra omställningen. Samtidigt är det viktigt att ha lika villkor vad gäller statligt stöd för att förhindra att konkurrensvillkoren snedvrids. HYBRIT-initiativet (där SSAB äger en tredjedel) , har fått 143 miljoner euro i stöd från EU:s Innovationsfond samt 520 miljoner kronor från Energimyndigheten. LKAB har även beviljats ytterligare 3,1 miljarder kronor för byggnationen av demonstrationsanläggningen utanför Gällivare.
För en lyckad övergång till ett nytt produktionssystem är kompetensförsörjningen helt avgörande. Detta ställer nya krav på vårt kunnande. Därför lägger vi stor vikt vid vidareutbildning av vår personal.
SSAB har flera interna utvecklingsprogram för olika nivåer i organisationen, till exempel ett internt affärsutvecklingsprogram och en utbildningsmodul för mellanchefer. Vi har även traineeprogram, till exempel med fokus på digitalisering. Dessutom fokuserar vi på kompetensutveckling i samband med den planerade omställningen av de nordiska anläggningarna.
SSAB har även ansökt om finansiering från EU-fonden för en rättvis omställning för både kompetens- och teknikutveckling i Luleå.
Klimatförändring och strängare direktiv driver byggbranschen att utveckla lösningar för att minska koldioxidutsläppen. Att minska byggnaders livscykelpåverkan kräver aktiva parter och möjliggörare av omställningen i hela branschen. Ruukki Construction, en del av SSAB, förändrar branschen med innovativa byggprodukter tillverkade av mer hållbara nästa generations stål. Nya produkter och en helhetssyn på livscykelpåverkan gör det möjligt för kunderna att bygga mer hållbart.
HYBRIT-initiativet presenterar nu resultatet av sex års forskning i en slutrapport till Energimyndigheten. Rapporten visar att direktreducerat järn framställt med HYBRIT-processen har fördelaktiga egenskaper jämfört med järn som framställs med fossila bränslen. HYBRIT har sökt och fått flera patent baserat på de framgångsrika resultaten, och projektet fortsätter nu i nästa fas där processen implementeras i industriell skala.
Ruukki Construction, ett företag i SSAB-koncernen, har tecknat avtal med fastighetsinvesteraren Nrep:s logistikavdelning Logicenters om att uppföra ett unikt logistikcenter i Tammerfors. Byggnadens livscykelutsläpp blir betydligt mindre än normalt, eftersom väggarna ska bestå av innovativa Ruukki[®] LowCarbon-produkter.