Drivkrafter & möjligheter

Höghållfasta stål är en konkurrensfördel

Det behövs stål till infrastrukturell utveckling och tillväxt på marknader runt om i världen. Samtidigt ökar kraven på resurshushållning och en hållbar utveckling, vilket är till de höghållfasta stålens fördel.

Transportsektorn stor potential

Världen är beroende av transporter. Såväl människor som produkter och varor färdas med olika transportmedel varje dag, varje sekund över världen. Transporter står för 20 procent av totala globala primärenergianvändningen och ungefär 13 procent av växthusgasutsläppen. Stål ger säkrare transporter genom ökat skydd för passagerare och gods. Med höghållfasta stål i transportmedlen kan vikten och därmed bränsleåtgången minskas, vilket bidrar till minskade utsläpp. Ny innovativ design kan ytterligare öka fordonseffektiviteten. För bilar finns potential att sänka växthusgasutsläppen sett till produktlivscykeln med nära 70 procent. Stål är också avgörande i konstruktion av nya, snabba färdmedel på järnväg.

Förnybar energi ökar

Utan stål skulle konstruktioner för utvinning av förnybar energi inte nått dagens utveckling. Innovationen i ny teknik fortsätter, med stål som viktig del av lösningen. Vindkraftverk, solkraftverk och vågkraftverk kräver hållbara och starka konstruktioner för att omvandla naturkrafterna till ren energi och för att distribuera energin dit behoven finns.

Resurseffektivitet och återvinning

Stål är ett av världens mest återvunna konstruktionsmaterial. Sett till alla sektorer är den globala återvinningsandelen för stål över 70 procent. Resurshushållning är en fråga med bäring i både ekonomi och miljö. Uttjänta stålkonstruktioner ger upphov till ny råvara i stället för att generera avfall. Utöver överskottsenergi genererar ståltillverkningen även en rad biprodukter. Exempelvis förädlas slagg till nya produkter med olika användningsområden i stället för att läggas på deponi och energirika gaser blir el och fjärrvärme i stället för att facklas bort. Industrins mål är att minimera avfallet och lägga så lite som möjligt på deponi.

Utmaningar för stålbranschen

Koldioxidmål och teknikutveckling

Världens stålindustri står för knappt sju procent av de globala koldioxidutsläppen. I Sverige svarar SSAB för en stor del av de totala utsläppen. SSAB-koncernen släpper i snitt ut 1,2 ton koldioxid per ton producerat stål, jämfört med det globala genomsnittet på 1,8 ton koldioxid per ton producerat stål. Med den teknik som är känd idag går det endast att minska koldioxidutsläppen från järnmalmbaserad ståltillverkning marginellt. Ökade krav på minskade koldioxidutsläpp kräver ny teknik för ståltillverkning. För att minska utsläppen mer radikalt krävs dessutom avskiljning och lagring av koldioxid. Inom dessa områden pågår omfattande forskning och utveckling.

Leverantörer och råvaror

Prisutvecklingen på järnmalmspellets, kol och skrot påverkas av balansen mellan utbud och efterfrågan. Långsiktigt ökar kraven på effektiv resursanvändning och tillvaratagande av biprodukter i såväl tillverknings- som i användarledet. Målet är att säkra tillgång på råvaror från tillförlitliga leverantörer med hög grad av ansvarstagande för både människa och miljö. Företagens förmåga att ställa krav på och följa upp förhållanden hos sina leverantörer är en viktig förtroendefråga. Framför allt i råvaruindustrin, som ofta förknippas med en riskfylld arbetsmiljö, ställs höga krav på säkra arbetsförhållanden.

Generationsväxling och konkurrens om kompetens

Många företag i industrisektorn står inför en betydande generationsväxling och konkurrerar om kunniga medarbetare på affärskritiska lokala marknader liksom på en alltmer global arbetsmarknad. SSAB arbetar aktivt med kompetensutveckling och generationsväxling i organisationen. SSAB ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder möjlighet till utveckling och en säker arbetsplats även i riskfyllda arbetsmiljöer.